Tiggers kokblogg

Min älskade fru och jag har haft en otrolig tur med en liten grabb som äter allt. Allt från hummer till surströmming, från pannkakor till oxfile och gärna med alla möjliga kryddor och underliga tillbehör. Hur gör man då när han vid två år och fem månaders ålder bestämmer sig för att det enda man kan äta är välling. Pannkakor och plättar är ett blankt nej, han kan ju såklart slicka bort socker från dem men inte en bit av pannkakan slinker ner. Gårdagens gös som föll min fru på läppen avvisas ovänligt och bestämt och de klassiska köttbullarna är tydligen nåt som jag borde ge till katten. Vad gör man...
För att få lite tid till matlagning inför dagens middag placerar jag grabben vid matbordet med en tallrik plättar, man får aldrig ge upp hoppet, spetsar tallriken med lite varmröktlax från dagens laddning med snittar och startar DVDn med Mamma Mu och kråkan. Ja jag medger att jag hade dålig fantasi och gjorde samma förrätt som på långfredagen, idag med en flaska Chablis istället för skumpa. Eftersom diskbänken är lite begränsad så flyttade jag skålen med brödkanter till bordet bredvid sonen och döm av min förvåning när han kastar sig över skålen och äter torra brödskivor som om han aldrig fått mat tidigare. Han åt till och med upp laxen, dock ej plättarna. Det enda jag lär mig av detta är att inte försöka göra mig till nu blir det vatten och bröd i fortsättningen.